Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur intÀkter kan fördelas för delar som gemensamt anvÀnds av produkter med olika varumÀrken, hur dessa intÀkter bör fördelas samt de motiv som Àr orsaken till de valda metoderna för fördelning. Det empiriska materialet som presenteras i uppsatsen bestÄr av primÀrdata som samlats in genom intervjuer med respondenter frÄn Saab Automobiles, Svenska Volkswagen AB och Volvo Car Corporation. Underlaget innefattar Àven sekundÀrdata som frÀmst insamlats frÄn fallföretagens hemsidor. Efter att ha genomfört studier med tre fallföretag besvarades problemformuleringarna. UppmÀrksammas bör att resultaten inte Àr generaliserbara utan att de endast avser de medverkande fallföretagen.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om eleverna i förskoleklassen och skolÄr tre har en medvetenhet kring samhÀllet som kunskapskÀlla för lÀsutvecklingen. Detta dÄ skolan och samhÀllet Àr delar av en helhet, den gemensamma verkligheten. Genom intervju som metod har undersökningen genomförts med totalt sexton elever. UtifrÄn intervjuerna har det framkommit att eleverna i dessa skolÄr har en kÀnnedom om samhÀllet som kunskapskÀlla. Denna förstÄelse Àr dock mer utvecklad hos eleverna i skolÄr tre.

Denna uppsatas syftade till att observera och undersöka processer kring lÀsförstÄelse i klassrum dÀr lÀrare och elever gemensamt skapar mening kring texter. Studien sökte svar pÄ vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i gemensamma textsamtal och hur samtal kring lÀsförstÄelsestrategierinitieras och utvecklas i dialoger. Undersökningen omfattade observationer och ljudinspelningar av gemensamma textsamtal vid sex lektionstillfÀllen. TvÄ klasser vid tvÄ olika skolor observerades. En i Ärskurs 4 och en i Ärskurs 5.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern Àr en relativt ny tillgÄng i modern krigföring men anvÀnds i stor utstrÀckning för olika uppgifter. Helikopterns förmÄga att flyga men ÀndÄ bibehÄlla en nÀra kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har Àven inneburit att den har varit svÄr att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gÄtt lÄngsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tÀnkbart sÀtt att nyttja helikopterns förmÄgor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i tvÄ steg dÀr första steget görs för att generera en teori utifrÄn teorier om kombinerad bekÀmpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmÄgor.

Bakgrund: Bolagsstyrning innefattar bÄde Àgande och effektiv styrning av företag. I detta sammanhang spelar bolagsstyrelser och deras sammansÀttning en stor roll, dÄ de Àr ansvariga för att besluta om företagens mÄl och strategier samt hur dessa skall uppnÄs. Styrelsens sammansÀttning Àr ett mycket vÀldebatterat och aktuellt Àmne i nÀringslivet, men företeelsen gemensamma styrelseledamöter, det vill sÀga att företag har samma styrelseledamot, har inte fÄtt sÀrskilt mycket uppmÀrksamhet, varför vi har fördjupat oss inom det omrÄdet. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera förekomsten av gemensamma styrelseledamöter hos storföretag pÄ Stockholmsbörsen. Vidare syftar studien till att ge möjliga orsaker till att företag har gemensamma styrelseledamöter.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svÄrt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsÀttningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger pÄ sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, pÄ 3-5Ärsavdelningar, pÄ tvÄ skÄnska förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att ge utökad kunskap om hur man kan fÄ med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten pÄ en förskola. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptÀcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur pÄverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet Àr en förutsÀttning för att barn ska kunna leka, det Àr vÀsentligt att barn fÄr gott om tid pÄ sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan pÄ barns lek och att pedagoger kan hjÀlpa leksvaga barn genom att sjÀlva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Syftet med arbetet var att studera förekomsten av hierarkiska strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute pÄ förskolegÄrden. Studien utgick Àven frÄn tvÄ frÄgestÀllningar dÀr den första var att studera hur barnens lekar sÄg ut ute pÄ förskolegÄrden och den andra var att studera pÄ vilket sÀtt barnen anvÀnde sig av lekredskap i sina lekar. För att kunna studera förekomsten av hierarkiska ?strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute pÄ förskolegÄrden ?genomfördes en kvalitativ observationsstudie ute pÄ en förskola. Studien visade att Älder och sprÄket hos barnet, fÀrdigheten i att kÀnna av sammanhanget samt barnets kÀnnedom kring populÀrkulturen, i detta fall Star ?Wars kulturen, var avgörande faktorer i hur de hierarkiska strukturerna sÄg ut i förskolebarnens gemensamma fria lek.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lÀrande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i tvÄ förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Föreliggande uppsats Ă€r disponerad sĂ„ att den i stort kan sĂ€gas vara tvĂ„ uppsatser, en för allmĂ€n sprĂ„kvetenskap och en för fonetik, samtidigt som det finns gemensamma kapitel med information och sammanfattning som gĂ€ller bĂ„da Ă€mnena.1 Uppsatsen har en övergripande titel Vokaler i ystaddialekten, och tvĂ„ undertitlar; I vilken utstrĂ€ckning anvĂ€nds mĂŒslivokalen? (den allmĂ€n sprĂ„kvetenskapliga delen) och MĂŒslivokalen och nĂ„gra andra vokalljud (fonetikdelen).De bĂ„da delarna Ă€r avskilda frĂ„n varandra för att markera Ă€mnesinriktningarnas olika omrĂ„den inom uppsatsen, men har ocksĂ„ gemensamma delar som sammanbinder och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt visar pĂ„ de bĂ„da inriktningarnas kontaktytor..

Bakgrund: För att vara kostnadseffektiv och utveckla nya bilmodeller i snabb takt anvÀnder sig bilföretag av produktplattformar. En produktplattform Àr ingen fysisk produkt utan varieras med olika komponenter beroende pÄ vilka delar pÄ bilmodellerna som skall vara unika respektive vilka delar som skall vara gemensamma. Nackdelar med flera gemensamma komponenter Àr att slutprodukterna blir identiska i flera avseenden, vilket försvÄrar varumÀrkets arbete med att göra produkterna unika och skilja de frÄn konkurrenternas. En konflikt uppstÄr sÄledes mellan produktplattformens strÀvan efter gemensamma komponenter och varumÀrkets arbete med att göra produkten unik.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn de gjorda fallstudierna pÄ bilmodellerna Volvo XC60 respektive Land Rover Freelander 2 som producerats pÄ en gemensam produktplattform analysera och jÀmföra varumÀrkenas och bilmodellernas benÀgenhet att förmedla vad som Àr unikt i samband med en reklamkampanj.Genomförande: Uppsatsen Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr intervjuer har genomförts. Den empiriska studien Àr uppbyggd av tvÄ deskriptiva fallstudier och jÀmförelser har gjorts mellan fallen för att se skillnader.Resultat: Uppsatsen har kommit fram till att varumÀrket Àr av stort vÀrde för företag eftersom tvÄ identiska produkter producerade pÄ en gemensam produktplattform kan sÀljas som tvÄ unika produkter.